Tekniska förutsättningar
…för digitala nationella prov och för ett kvalitativt digitalt ekosystem av flera tjänster (från administration till undervisning)
På de här sidorna hittar du en mappning och matchning av Skolverkets krav gällande de tekniska förutsättningarna kopplat till Edtechkartans områden och därtill de leverantörer som erbjuder tjänster och produkter så att ni kan säkerställa att ni har den teknik som behövs på plats för att kunna logga in och använda Skolverkets kommande provplattform för genomförande av digitala nationella prov. Teknik som är smart att investera i och som behövs för åtkomst även till andra digitala tjänster ni använder.
Inledningsvis förklarar och konkretiserar vi vad Skolverkets krav innebär i praktiken, pekar på olika tekniska lösningar som finns samt ger tips att tänka på och eventuella utmaningar vi ser.
– Vill du ta dig direkt till matchningen mellan krav och leverantörer som bistår i arbetet, klicka här.
– Vill du ta dig direkt till våra exempel utifrån olika it-miljöer, klicka här.
Hur redo är ni?
Utgå gärna från vår enkla skattning i arbetet. Dels får ni en känsla för hur långt ni kommit i förberedelserna och dels får ni tips om var ni kan läsa mer och få stöd framåt. Klicka här!
Skolverkets information:
Tänk smart, sikta framåt när det gäller er infrastruktur
De tekniska förutsättningarna som behöver säkerställas av varje huvudman och skola, rymmer allt från vilken hårdvara som behövs till hur man säkerställer att rätt användare får tillgång till rätt prov.
Att etablera en digital infrastruktur inför genomförande av digitala nationella prov påverkar även resten av ert ekosystem av digitala tjänster. Därför uppmanar vi er att tänka smart och såväl bredare som framåt när ni investerar i er infrastruktur. Sikta på modern teknik som främjar interoperabilitet och som gör att era olika digitala tjänster kan prata med varandra på ett smidigt, effektivt och säkert sätt.
Fem områden
Vi har delat in de tekniska förutsättningarna och vårt förklarande material i fem delar vi ser som grundläggande att ha på plats:
1. Hårdvara (digitala enheter)
2. Stabil internetuppkoppling
3. Register och registervård
4. Identitets- och behörighetshantering
5. Integrationer och informationsförsörjning
Hårdvara (digitala enheter)
Skolverkets krav:
Skolan ska ha tillräckligt många digitala enheter så att alla elever i en årskurs, gymnasiekurs eller grupp av komvuxelever kan genomföra proven samtidigt.
De operativsystem som kan användas är Windows, iOS, MacOS, Android och Chrome OS.
Datorerna eller surfplattorna ska ha någon av de vanligaste webbläsarna. De två senaste versionerna av respektive webbläsare kommer att stödjas av provtjänsten.
- Surfplattor ska ha en skärmstorlek på minst 9,6 tum.
- Datorerna och surfplattorna ska ha en skärmupplösning på minst 1366 x 768.
- Hörlurar ska finnas för att kunna användas i prov som innehåller ljudmaterial.
- Externa tangentbord ska användas av elever som använder surfplattor.
- Datorer eller surfplattor som används för att genomföra digitala nationella prov bör, med god framförhållning, kontrolleras och uppdateras regelbundet. Detta gäller även övrig teknisk utrustning.
Tips – att tänka på!
– Vana och digital trygghet: den hårdvara som ska användas av lärare och elever vid provtillfället behöver vara sådan som de är vana vid att använda. Om elever t.ex. använder surfplattor till vardags, men vid provet av någon anledning istället ska använda datorer, så behöver de vara digitalt trygga med det, dvs ha använt den flera gånger innan så att de vet hur den fungerar vid provtillfället.
– Logistik: se till att logistiken fungerar, säkerställ att allt som behövs finns och fungerar inför provtillfällena, att extrautrustning finns lättillgänglig om något går sönder, inte fungerar osv.
– Ansvar: tydliggör ansvaret för att hårdvaran fungerar som den ska och enligt kraven, att det inte skjuts ut uppdateringar just vid provtillfällena.
– Testa hårdvaran! Använd som sagt helst utrustningen till vardags, både för vana och digital trygghet, men också så att ni vet att den fungerar och säkerställ det extra inför varje provtillfälle.
Stabil internetuppkoppling
Skolverket förklarar:
Skolorna behöver ha en stabil internetuppkoppling som är dimensionerad för att alla elever i en årskurs, gymnasiekurs eller grupp av komvuxelever ska kunna genomföra proven samtidigt som annan verksamhet som kräver internetuppkoppling pågår. Digitala nationella prov kan innehålla ljudmaterial, och på sikt, även filmmaterial. Vanligtvis når de digitala enheterna på skolan internet genom att vara anslutna till ett lokalt nätverk. Det lokala nätverket kan bestå av ett trådlöst nätverk och/eller nätverk via nätverkskabel.
Några saker att kontrollera kan vara:
- Förekommer det störningar i nätverket idag?
- Klarar nätverket att en hel årskurs, gymnasiekurs eller grupp av komvuxelever samtidigt strömmar film eller genomför annan aktivitet som kräver mycket bandbredd?
- Finns det tillräckligt med åtkomstpunkter för trådlöst nätverk så att alla kan ansluta sig trådlöst utan problem i lokalerna där proven ska genomföras?
- Går det att nå det lokala nätverket från alla delar av lokalerna där ett digitalt nationellt prov ska genomföras?
Tips & att tänka på!
– Dimensionering: tänk på att belastningen på nätet är olika vid olika tidpunkter beroende på verksamhetens olika behov och användning. När proven genomförs, ska även övrig undervisning kunna fortgå utan problem.
– Stabilt nät: genomför olika sorters stresstester, låt elever genomföra prov samtidigt som andra streamar, spelar och gör olika saker som tar mycket bandbredd.
– Upplevd/uppmätt stabilitet: tänk på att det kan vara skillnad på uppmätt respektive upplevd stabilitet, så fånga även sistnämnda: hur lärare och elever upplevde att det fungerade vid era stresstester (och till vardags med för den delen).
– Nya byggnader kan också vara problematiska, så glöm inte att göra stresstester och mäta kapaciteten där också.
Register och registervård
En viktig förutsättning för genomförande av digitala nationella prov är att ni har ett register över era användare (personal och elever) med korrekt information. Det är i era register den data som bland annat behövs för att användarna ska kunna logga in i Skolverkets provplattform finns och det är viktigt att den är korrekt och uppdaterad. Det handlar t.ex. om namn, användarnamn, e-postadress, skolenhetskod, skolform, årskurs, klass, undervisningsgrupp etc. Exakt vilken data Skolverket kommer kräva är idag inte helt beslutat och specificerat (länk), men oavsett är det grundläggande uppgifter som i många fall även behövs till andra digitala tjänster skolan använder till vardags.
Investera i digitala register
Registret är alltså lite av ett nav i hanteringen av alla era olika tjänster, inte bara Skolverkets provplattform. Därför är det viktigt att investera i digitala register, inte att försöka hantera uppgifterna i excel eller liknande. Uppgifterna Skolverket kommer kräva kan dessutom finnas i olika digitala tjänster (skoladministration, schema, katalogtjänster, lärplattformar e.dyl.) där en manuell hantering av insamling av data vare sig är effektiv eller säker.
Ytterligare anledning till att investera i digitala register och i de integrationer som behövs för en säker hantering, är att överföringen av data till provplattformen behöver ske kontinuerligt, eftersom den är föränderlig (lärare och elever byter arbetsplats, skola, klass etc.) och det är viktigt att uppgifterna är korrekta när det är dags för genomförande av proven. Att kravställa överföring av data mellan tjänsterna i överenskomna format (standarden SS 12000) gynnar även er hantering av data i andra tjänster.
Skolverket kommer erbjuda överföring av uppgifter via fil (csv.fil), men att ha data om personal och elever i excelfiler är inte en säker och smart lösning. Vårt råd är att investera i digitala register, eftersom det är en investering i ert digitala ekosystem av tjänster i stort.
Skolverket förklarar:
Det behöver finnas register på skolorna och/eller hos huvudmannen som innehåller relevanta uppgifter om dem som ska planera, genomföra eller ta del av resultat av nationella prov. Innan proven genomförs behöver uppgifter om användarna föras över digitalt till Skolverkets provtjänst. Det är vanligt att uppgifterna finns i flera register. Innan de förs över till Skolverkets provtjänst behöver de sammanställas. Eftersom uppgifterna i registret behöver uppdateras då förändring sker kommer överföring av uppgifter ske upprepade gånger. Repeterbara och effektiva rutiner för sammanställning och överföring av uppgifter blir därför nödvändiga.
Tips & att tänka på
– Registervård = städa och automatisera. Följ de krav som finns på vilken information som behövs, ha inte onödig information i registret för att det är “bra att ha” och automatisera så mycket det går. Genom att automatisera de flöden som går, minskar ni både risken för incidenter och arbetsbelastningen.
– Gemensamma spelregler. Riktlinjer och rutiner för hur registrering, hantering sker. Att administratörerna har bestämda riktlinjer som efterlevs av dem och verksamheten. För att integrationer till andra tjänster ska fungera, behöver ni hålla er till det format på data som är bestämt. Döper man om grupper eller klasser manuellt ute på skolorna, blir det fel.
– Unika ID – får inte ändras: Skolverket kräver attributet EPPN som användaridentifierare och att det inte ska ändras, även om det går och sker när elev byter skola eller huvudman.
Identitets- och behörighetshantering
Ytterligare en viktig byggsten är hur ni hanterar er organisations digitala identiteter, det som behövs för att användarna ska kunna logga in i provplattformen och få åtkomst till proven. Det handlar om identitets- och behörighetshantering, sådant som säkerställer att rätt person – rätt roll och användare – får tillgång till rätt saker utifrån vad som ska göras och hanteras. Återigen viktigt inte bara för digitala nationella prov, utan även för resten av ert ekosystem av tjänster, eftersom det hanteras mycket information i dem, inte sällan också av känslig och verksamhetskritisk karaktär.
Här finns det olika lösningar utifrån den it-miljö ni redan har eller planerar att ha. Om ni har en Google-miljö eller Microsoft-miljö , om ni idag redan har idp:er och SSO-lösningar på plats, om era lärare har tillgång till multifaktorsautentisering via någon av de godkända svenska e-legitimationerna osv. Många om att ta hänsyn till när ni kartlägger och tar beslut om vilka lösningar ni vill ha för er identitets- och behörighetshantering. Även här är det smart att tänka förbi digitala nationella prov och åtkomsten till provplattformen, eftersom det ni gör får effekt även på andra tjänster ni använder.
Det blir lätt krångligt, begreppen blandas och tolkningarna är olika. Federerad inloggning, identitetsfederation, autentisering, multifaktorsautentisering, 2-faktorsinloggning, tillitsnivåer, e-legitimation m.m. Vi reder ut lite.
Federerad inloggning och identitetsfederationer, Idp
Åtkomst till Skolverkets provplattform kommer primärt att ske genom federerad inloggning. Det här innebär att det är ni som hanterar inloggningsuppgifterna, inte Skolverket och det är ni som ansvarar för att det blir rätt. Ni behöver en inloggningstjänst (Idp) som kan hantera federeringsanvändarnamnet och användaridentifieraren EPPN, vilket är ett av Skolverkets krav. En fördel med federerad inloggning är att den möjliggör inloggning även till andra digitala tjänster ni använder. Genom så kallade identitetsfederationer där flera organisationer (huvudmän, leverantörers olika tjänster m.fl.) är anslutna och har kommit överens om att lita på varandras digitala identiteter, kan användarna få tillgång till flera olika digitala tjänster. I dagsläget finns Skolverkets provplattform ansluten till identitetsfederationerna Skolfederation och Swamid. För dialog med era leverantörer om bästa alternativet utifrån era förutsättningar och it-miljöer.
Multifaktorsautentisering, tillitsnivåer och godkända e-legitimationer
Personalen behöver en multifaktorinloggning för åtkomst till provplattformen, men för närvarande inte elever. Den tillitsnivå (grad av säkerhet och tillförlitlighet av e-identiteten, även kallad LoA – level of assurance) som Skolverket beslutat behövs för personalens inloggning är idag tillitsnivå 2 av de 4 tillitsnivåer som är definierade enligt Myndigheten för digital förvaltnings (DIGG) tillitsramverk för Svensk e-legitimation. Enligt EU-förordningen eIDAS definitioner låg-väsentlig-hög, hamnar tillitsnivån på väsentlig, vilket motsvarar den svenska nivån 3. Läs mer om tillitsnivåerna på DIGG:s webbsida här.
Mer konkret betyder det här att användarkonton inte får skapas genom självregistrering, utan de måste skapas av huvudman åt användarna utifrån digitala register och säkerställd information om identiteten i dem. För eleverna räcker det enligt Skolverket, att de autentiserar sig – loggar in – med användarnamn och lösenord, men personalen behöver någon form av multifaktor – 2-faktorsinloggning. Här finns olika lösningar att välja på, varav några är godkända enligt Svensk kvalitetsmärkning för e-legitimation (läs mer här).
Tips, frågetecken & att tänka på!
– Håll koll på Fidus!
Fidus är Skolverkets federationsförbund och inloggningstjänst. Håll koll på möjligheterna att få Fidus-testa, för här kan ni verkligen provtrycka att det ni har satt upp fungerar hela vägen. Mer om Fidus här.
– Identifiera era olika lösningar. Vilka finns hos er, hur ska ni tänka kring tillitsnivåer, informationssäkerhetsklassning osv, finns riktlinjer och rutiner?
– För dialog med leverantörerna. Se vilka lösningar som finns färdiga att använda idag när det gäller inloggning, Idp/Idp som tjänst etc.
– Administration. Det är än så länge oklart hur mycket som kommer behöva göras manuellt kopplat till t.ex. de olika roller och behörigheter som kommer behövas i Skolverkets plattform, om lärare ska tilldelas klasser och elever manuellt eller om det kommer ske automatiskt (vilket är möjligt och bör eftersträvas). Oavsett så är vår uppmaning: säkerställ ert arbete med registervård, skapa så långt det är möjligt automatiserade processer, undvik manuellt handhavande och dubbelregistrering av uppgifter! Utse mastersystem där er grunddata finns och hämtas.
Integrationer och informationsförsörjning
Ni har hårdvara, stabil internetuppkoppling och någon form av digitalt register och identitets- och behörighetshantering, hur kan då informationsförsörjningen mellan era tjänster och Skolverkets provplattform se ut och fungera? Vilka integrationer och informationsflöden behöver finnas för att personal och elever ska kunna logga in och använda Skolverkets provplattform, hur ska ni få till dem och vilka konsekvenser får olika val?
Två sätt för informationsöverföring
Informationsöverföring till Skolverkets provplattform kan ske på två sätt:
1. Manuell överföring av uppgifter via filöverföring (csv-fil).
2. Automatiserad process för överföring av uppgifter via integration (API)
Uppgifter som Skolverkets provplattform behöver i dagsläget hittar ni här.
Tilldelning av prov
Kraven gällande hur proven ska tilldelas vid provtillfällena, d.v.s. hur grupper med rätt elever och lärare får tillgång till rätt prov vid rätt tillfälle, ska skapas i själva provplattformen verkar ännu inte vara klart. Om det kommer ske manuellt i tjänsten eller hämtas. Sistnämnda, (vilket vi hoppas på) innebär att ni som huvudmän skapar grupperna i lämplig digital tjänst, förstnämnda att utsedda administratörer/lärare från er kommer göra tilldelningen manuellt i provplattformen.
Informationsöverföringen mellan er som huvudman och Skolverket kommer ske i flera steg och vid flera olika tillfällen, bl.a. när digitala identiteter skapas, grupper av elever och lärare skapas, när personal eller lärare slutar.
Ni behöver alltså kunna hantera förändringar direkt, t.ex. vid skolbyten, när elev eller personal slutar. Genom att investera i en integration- provisioneringsklient/API-lösning kan detta skötas automatiserat och säkert.
Det här behöver ni!
En summering av vad ni behöver inför en säker, effektiv informationsöverföring:
– Digitala register med den data som krävs och att den kan hanteras effektivt, säkert, hållas uppdaterad och korrekt.
– Tjänst/integration för informationsöverföring så att Skolverket kan hämta korrekt data. Med notifiering vid förändringar så att uppdatering av data sker etc.
– Idp/Idp som tjänst, inloggningstjänst
– Autentiseringsmetod, Multifaktorinloggning (MFA)
